Arbetsgivaravgiften är inte bara en utan flera avgifter.
Den som har anställda med A-skatt ska även betala det som kallas för arbetsgivaravgift. Den här avgiften gäller dock inte för juridiska personer med A-skatt. Om man betalar minst 1000 kronor per år till en person så ska man också stå för arbetsgivaravgifter för samma person. Det här är en viktig avgift för den som är anställd för den ligger till grund för uträkning av personens sjukpenning och även för pension. Arbetsgivaravgiften består av olika delar som har olika procentsatser. Hela avgiften ligger jämnt på omkring 31 % men de olika delarna kan förändras från år till år.
Olika delar av arbetsgivaravgiften
De olika delarna av arbetsgivaravgiften och deras procentandel år 2015 är:
- Ålderspensionsavgift – 10.21 %
- Efterlevnadspensionsavgift – 1.17 %
- Sjukförsäkringsavgift – 4.35 %
- Föräldraförsäkringsavgift – 2.60 %
- Arbetsskadeavgift – 0.30 %
- Arbetsmarknadsavgift – 2.64 %
- Allmän löneavgift 10.15 %
År 2015 ligger alltså hela arbetsgivaravgiften på 31.42 %, men det finns undantag som man måste ta hänsyn till. Exempel på dessa är personer som är födda 1937 eller tidigare. För anställda från denna grupp så behöver man inte betala vare sig arbetsgivaravgift eller någon särskild löneskatt.
Vad gäller anställda födda mellan 1938 och 1949 så är det bara ålderspensionsavgiften på 10.21 % som är aktuell. För anställda som är födda 1989 eller därefter så betalar arbetsgivaren bara ålderspensionsavgift samt en fjärdedel av de andra avgifterna vilket år 2015 betyder 15.49 %.
Mer om arbetsgivaravgiften
Arbetsgivaravgiften är alltså en procentsats som arbetsgivaren måste betala in till staten. Man räknar ut beloppet genom att dra procentsatsen från den totala lönen. Avgiften betalas som ett totalbelopp till Skatteverket men består av olika delar som går till att stötta olika typer av verksamhet. En del av avgiften är en ren skatt och det är löneavgiften. Den här avgiften har diskuterats och används ofta som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd för att försöka påverka tillgången på jobb. Man har dock i Sverige sett att sänkning av denna avgift inte nödvändigtvis leder till fler arbetstillfällen då företag istället använder besparingen på andra sätt.
Man kan diskutera huruvida de andra delarna av arbetsgivaravgiften är skatter eller inte. De är obligatoriska så på så vis så kan man ju säga att det faktiskt rör sig om en skatt. Sedan så är det viktigt att förstå att den anställde inte kan tillgodoräkna sig allting som betalas i de olika delarna och det här är också ett exempel på hur avgiften används för att finansiera mer än den enskilde anställdes olika behov av sjukpeng, föräldrapeng och mer.
Vem står för avgiften?
Rent praktiskt så är det så att det är arbetsgivaren som betalar in arbetsgivaravgiften och därmed så kan man ju säga att det är den som anställer som betalar. Men riktigt så enkelt är det inte. Avgifterna som läggs på bruttolön påverkar löneutrymmet och därmed så kan man säga att det först och främst är löntagarna som kommer att påverkas av arbetsgivaravgifter. Den lön som sätts kommer ju att påverkas av det som arbetsgivaren faktiskt måste betala.